Papardelle med gremolata, parmaskinka, rostade pistagenötter och flagad parmesan. En för denna sommar vanligt förekommande maträtt. Kanske inte med parmaskinka varje gång. Inte pistagenötter heller för den delen. Bred pasta, gremolata och parmesan är grunden. Tricket är att slå på en skvätt grädde och något billigt vitt vin i kastrullen när pastan börjar bli klar (häll av vattnet först). Det går snabbt och det är gott.

Ett härligt pastavin som gifter sig fint med gremolatan är de norditalienska Barberorna – Barbera d’Alba och Barbera d’Asti. Härligt kryddiga med mörka bär och som ofta låter maten spela den stora fiolen. Det gillas.

Gremolata
2 handfull persilja/bladpersilja
Citronskal av en citron
2 st vitlöksklyftor
Några matskedar bra olivolja

Finhacka persilja, finhacka vitlök, riv av citronskalet. Blanda med lite salt och slå på olivolja så att blandningen blöder lite av olja.

Pistagenötterna
Fördela så mycket nötter du vill ha i en torr stekpanna. Rosta ett tag. Stöt i en mortel. Slå på lite olja och strö på salt.

Allt annat
Färska lasagneplattor skurna som bred tagliatelle (papardelle).
Parmaskinka
En skvätt vitt vin
Lagom mycket grädde för att ‘kräma’ till rätten.

Koka pastan tills den är 2 min från klar . Slå av vattnet. Häll i grädde, en del av gremolatan och det vita vinet. Rör runt. Låt grädden och vinet koka in så att pastan får en krämig yta. Fördela på tallrikar, lägg på skinkan sedan nötter och gremolata. Hyvla parmesan och ringla lite olivolja.

Eftersom jag blivit väldigt inspirerad av att göra egen pasta kommer här till allas förskräckelse ännu ett litet inlägg. Och på köpet kan jag bidra med en och annan klantighet. Som tack för att du läser.. vänta sluta inte nu!

Ja då var det dags igen. Pasta, kära pasta. Det var ju pastafrossa för ett tag sedan och jag lyckades nästan ta ett kort som duger. Numera, såhär på höstkanten, är det svårt att få till några bra foton, det blir till att laga mat på dagen eller ta snygga blixtbilder (not).

Sedan någon månad eller så har jag frekvent gjort egen pasta. Känner mig mäkta stolt över detta faktum. Skapelser såsom lasagneplattor, tagliatelle, delizie och canneloni och nu senast pastakuddar fyllda med ricotta och svamp fullkomligt och formligen väller över och ut på gatan till allas stora glädje. Att äta ute har fått en helt annan betydelse. 

Numera en fredagsklassiker. Färsk salsiccia med gnocchi och mozzarella. Mozzarella på buffelmjölk dagen till ära. Man måste ju bara älska italienarna för alla dessa fantastiska och underbara små ting…