Efter en rejäl tur från Sthlm, runt Skåne och över en sväng till Danmark en sista gång på lång tid framöver, hamnar jag och brossan äntligen i Arild för en visit på Rusthållargården. Jag lovat min co-pilot en middag och övernattning i födelsedagspresent (kock som han är). Som hotellanställd och ansluten till ett speciellt bokningsbolag har jag förmånen att resa runt och titta på andra anslutna anläggningar – med en liten rabatt. Ett sorts studiebesök kan man säga. En trevlig förmån som även är kul och inspirationsgivande. Extra kul att Dagens Industri bedömt ‘Rustis’ restaurang med 5/5 i betyg vilket gör att de hamnar i klass med kända toppkrogar. Det bådar ju gott!

Efter incheckning och en välbehövlig avduschning medelst vila äntrar vi restaurangen för en femrätters avsmakningsmeny (alldeles ny meny) med tillhörande vinpaket.

Sensommarmenyn

Havskräfta Terrin med purjolök, gulbetor, morötter, Espuma med palsternacka & pors

Långarygg Ångad, konfiterad äggula, persilje & musselbuljong

Vildand I sin sky, rödbeta bakt med myskmadra, kålrötter, rostad vitlök & skogssvamp

Ost från Hven & Vilhelmsdals mejeri, husets marmelad, pain de epice

Björnbär från Strandbaden. Mousse, financierkaka, chokladnougatin & kärnmjölkssorbet

Så fint och gott. Kunnig serveringspersonal gör det extra kul att fråga om mat och vin. Långafilén är mjäll och gifter sig perfekt med musselbuljongen och äggulan (hur faen konfiteras en äggula?). Vildanden, som ligger skivad över de gula små skogsprimörerna är mer eller mindre perfekt stekt. Tillsammans med den mustiga såsen, rödbetsgelén, kålroten och en svamp eller två tillsammans på gaffeln frambringas total harmoni. Även rostad potatis med svart tryffel och schalottenlök vid sidan om. Desserten är gudomlig med guldade mandlar som pricken över i:et. Vinpaketet skulle behöva en egen post. En riktigt härlig ekologisk Sauvignon Blanc. Fräsig chardonnay från Côte du Beaune, Högklassig oekad syrah från St Joseph. Dessertvin och hej och hå.

Om. Rusthållargården har sina anor. De äldsta stenarna i bygget tillkom 1675 och sedan 1904 har har familjen Malmgren bedrivit hotellverksamhet här. De flesta rum har utsikt till världs ände. Spa och en femstjärnig restaurang och frukost med nybakt surdegsbröd. Plus till den trevliga personalen.

Många vininlägg nuförtiden. Alltsedan Carlo lockade med ett gäng viner från den legendariske traditionella producenten via ‘ugemailen‘ har jag suktat efter att få knäppa en av dessa åldringar. Nu blev det inte fler av denna variant, endast en enda från Carlos piemontesiska blandlåda som fick följa med hem. Så frågan är; värt att köpa fler? Jag har mina undringar, det är nämligen ett vin sammansatt utav olika druvor vanliga i Langhe, Piemonte: 85% nebbiolo, 10% Barbera, 5% Freisa. Lagrat på medelstora slovenska fat i 24 månader.

Guiseppe E Figlio Mascarello Langhe Status har en begynnande tegelfärg men ser inte direkt märkt utav tidens tand. Nebbioloaromerna finns där bakom med röda doftstråk men annars är det mörka frukter som dominerar. Björnbär(?) och en dos svarta körsbär. Kryddig med aningar av timjan med en ton av tjärad båt och lakrits. I munnen är det friskheten som slår mest som avslutas med en slingrande lakritsfisk. 11 år gammalt och smakar som 3. Tannierna är inte framträdande alls. Nja. Det är ett strukturerat vin men inte riktigt min kopp te. Jag gillar mer 100% Barbera eller 100% Nebbiolo. De har sådan potential var och en för sig – synd att blanda dem. Hellre denna om jag får välja!

Ett riktigt vinbloggosfärvin. Med tanke på hur svältfödda vi är med en schysst Barolo här i Svedala är jag förbaskat lycklig just nu. SB’s ordinarie utbud i en hyggligt stor svensk stad finns det exakt en (1) variant; Fontanafreddas Barolo Serralunga d’Alba 2005 (235.-). Det finns även en tillfällig; Barolo La Serra 2005 från producenten Gianni Voerzio (289.-) i vissa systembutiker. Vinkällarbutikerna i Sthlm, Göteborrrg och Malmoe har större utbud men alla bor ju inte där?! Det går givetvis bra att beställa hem till den lokala glasbanken.

Schiavenza Barolo Prapò 2003 är ett vin som hör hemma i Serralunga d’Alba (ett av flera Barolo-distrikt) i Piemonte i nordvästra Italien. Lagring av dessa viner är att rekommendera. Men enligt rykten är detta vin fantastiskt bra just nu. Vi får se!

Vinet uppvisar en fint transparent tegelröd färg – svårt att tro det är vin i glaset. Doften bjuder direkt upp till dans, vild dans kanske ska tilläggas. Fräsiga rödfruktiga bär såsom jordgubbar och hallon samsas med mörka krafter från körsbär. Målarlådan står som vanligt på glänt när det gäller Barolo-viner och vetifan om inte målar’n sniffat lim och lacknafta också. Efterhand förnimmer jag violer, bittra körsbär och bruna kryddor. Det är egentligen helt onödigt att dricka vinet, jag kan sniffa upp det istället. Smaken beter sig balanserat med det rödfruktiga först sen tar tanninerna, som är som slipdamm, tag i kinderna och torkar ut dem behagligt. Här behövs steak n’ gravy det är en sak som är säker. Vinet vill skära genom kött och fet sås.

Skvätten, drygt halva flaskan är andra dagen (med  kork i kylskåpet) om möjligt ännu bättre. Doften har inte avtagit utan nu framträder lite mer söt lakrits, krydda och allmän fatelegans. Tredje dagen doftar det av rökta charkuterier och köttbuljong.

Vinet säljs av Carlo Merolli och kostar 139 dkk i sexpack. Annars dyrare.

Ps. Jag behöver väl inte säga att detta är såå bra. För dryga 180 sek är det nog svårt att hitta ett större vin.

En riktigt bra vintyp till italiensk plockmat och många pastarätter är de piemontesiska Barbera d’Albas gjort på druvan Barbera. Vinet kännetecknas ofta av opakt mörkrödlila färg med mörka bär i doften, bra syra, powerfruit, trevlig kryddighet och låga tanniner. Beroende på hur vinmakaren tillverkat vinet har den mer eller mindre fatkaraktär i doft och smak. De pratas om modern och traditionell tillverkning av vin – särskilt i Piemonte. I den moderna tillverkningen jäser vinet kortare tid. Fatlagring på mindre och ofta nya ekfat. Nackdelen med dessa moderna viner är att de utvecklas fortare och oxiderar lättare än de traditionella.

2005 Giuseppe E Figlio Mascarello Barbera d’Alba Scudetto
Traditionell och legendarisk producent. Blåröd färg med lila reflexer. Parfym av mörk frukt, tjära och violer med ett litet inslag av mosade röda gubbar. Även färsk salvia blåser i bakgrunden. De 18 månaderna på stora franska ekfat bidrar till en fin komplexitet. Det doftar moget. Serverad från 15 grader; dofterna avlöser varandra under tiden upp mot rumstemp. I munnen är det en härlig skapelse som fräser skönt på tungspetsen. Fruktig med fin syra med en kryddig avslutning. Perfekt till färsk papardelle med hemkörd gremolata och parmaskinka.

2006 Cascina Baricchi Barbera d’Alba
En  hyggligt ung och experimentell producent. Tät mörkrödlila färg. Fatkarakären (lagrat på tonneaux, nya & gamla barriques) ger ett intryck av Coca Cola. Men först och främst är det garrigue-kryddorna och lakritstonen som slår an en tanke att det finns en dos syrah i denna skapelse. Det är dock 100% barbera såklart. Mörka körsbär samsas med en handfull hallon. Smaken är frisk, mycket mörk frukt med trevlig syra med en smaskig eftersmak. För mycket fat för min smak men välgjort och gott till de flesta pastarätter.

Vinerna är köpta hos Carlo Merolli mittemellan Helsingör och Köpenhamn. Styckpriset är 115 dkk för båda. Tyvärr skickar han inte till Sverige. Men jag tycker nog att det är dags att kalla in DHL i ärendet. Det finns ju flera som åker till vår favoritmånglare!

Många ostar passar till vita viner, några färre passar till röda men de allra flesta ostar passar till halvtorra vita viner. Väldigt många passar också till söta dito. Så lyckan är stor när vinvännen Mr T tar med ett vin från Moseldalen i Tyskland. Ett halvtorrt vin med världens längsta namn; 1994er Meulenhof Erdener Treppchen Riesling Auslese. Auslese är ett av sex Prädikat (tysk vinkvalitetsklass). Auslese-viner är gjort på speciellt utvalda och väl mogna druvklasar. De är ofta eleganta och ganska ofta halvtorra/söta.

Att välja ost till vinet är inte särdeles svårt. Comté, Abondance, Pecorino (inte alltför mycket sälta). Egentligen alla smakrika ostar. Gärna halvhårda till hårda. Så gott.

Vinet ja… Ibland går det att få tag i mogna Rieslingar på SB. Och för en ganska billig penning. De brukar tyvärr ta slut direkt.
Meulenhof har en fint mogen doft av honing och gula semitorkade russin. Doften fyller på med de karaktäristiska diselångorna för en gammelriesling. Vulklösning med tillhörande solution finns också och ibland svischar en mintig ton genom glaset. Det bådar alltså gott. Smaken bjuder på en härligt len upplevelse. Det söta tapetserar gomtaket och eftersmaken är frisk och är hyggligt lång med en liten men märkbar syra. Gott!

Alkoholstyrkan är snälla 8.0%.

Systembolagets halvtorra till söta viner från Tyskland »

Så himla proffsigt också!

Prolog: Ofta hyllas sortimentet, lika ofta får det sig en känga. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till SB riktigt. För inte såå himla länge sedan brydde jag mig inte om varken nyans eller doft – det skulle bara smaka okej. Då ansåg jag att vinet skulle vara hyggligt billigt och det skulle inte vara surt. Det flesta svenskar handlar nog på liknande premisser – och då kan man lita på systemet. Det är ju däremot grymt svårt att hitta lagrade viner.

Numera tycker jag det är inspirerande, lite sport, att kika runt på olika sajter och försöka leta fram guldkornen – med god hjälp av våra kära vinbloggare som plöjer vägen åt oss. Även GrapeStories är en bra sajt för att ytterligare leta reda på kommentarer/recensioner om vin som är intressanta. Vinbloggosfären exploderade under 2009 och flera fenomen uppstod vinbloggare emellan: Att åka till Danmark och lasta bilen full. Fenomen som Baroloexpressen (läs kommentarerna) och gruppekøb föddes. Baroloexpressen och gruppekøb kom sig av att en viss italienare boendes i Danmark (mellan Helsingör-Köpenhamn) sålde jädrigt schyssta Barolos. Även Philipson Wine (ibland rabatt, ibland inte, ibland helt sjukt låga priser… on and on and on) straxt nedan Helsingör också bidragit till att flera vinbloggare turat över sundet.

Ett annat fenomen som kom i dagen är att köpa vin via Internet, främst från tyska näthandlare. Det går att hitta färdiglagrade viner, för samma, ofta billigare prislapp än på systembolaget inklusive frakt(!). Om man nu vill jämföra med SB.

Så till business. Ett guldkorn som inte får missas. Och jag vill egentligen inte alls berätta detta, det är som min egen lilla hemlighet eftersom det fortfarande finns flaskor kvar. Men jag gillar ju dig och eftersom jag känner att du är värd ett schysst plonk…Don’t move, don’t speak, don’t even whisper. Here goes;

Marchese’s Chianti Classico Riserva är en klassiker på det kära Systembolaget. Nu finns 05:an för 179 pistoler. Jag vet egentligen inte hur länge vinet värmt en hyggligt stor hylla i våra Systembolag, men det måste vara åratal. 2004 var en hyllad årgång och har det där lilla extra som jag söker i en Chianti Classico. Mörka körsbär, plommon tobak och kryddor som salvia och med ett skönt grepp från tanninerna.

Men nu är det alltså 2001:an jag ska skriva om… Också det en hyllad årgång och får anses vara färdiglagrad. Vinet har en läcker tegelröd färg i kanterna och doftar magnifikt av torkade frukter och choklad. Fikon och salvia finns här tillsammans med en trevlig hög av höstlöv. Tanninerna är integrerade och lämnar bara ett stort flin på mina läppar. 90% Sangiovese & 10% Cabernet Sauvignon. 14 månader på små ekfat. För att härma en känd vinskrivare; FYND!!! Vinet på GrapeStories – 87 smaknoteringar som talar sitt tydliga språk.

Vinet finns att köpa via Belvini.de – en riktigt schysst näthandlare. Get it, drink it.

Så antingen klagar man på Systembolaget eller också löser man problemet själv. Jag har hittat min lösning:

Belvini.de
Superiore.de
Barolobrunello.com

..för att nämna några få bra näthandlare som du kan lita på.

[form-dammbär] En himla trevlig grönmögelost med precis lagom sälta – i alla fall för min smak. Det händer dock inte alltför ofta att jag köper ‘ädelost’ men när jag väl gör det,  ja då är det denna som oftast hamnar i påsen. Osten har en torr yta, till skillnad mot de kladdiga Roquefort eller Bleu de Causses. Den är alltså inte bara godare, den är lättare att handskas med också.. wohoo!

Ett hastigt stopp på årets Vinordic (lördagen) med vinkompisen Tomas. Mitt första besök för övrigt. Egentligen var det meningen att jag skulle följa med jobbet redan på onsdagen (branschdag) och då även slå ett getöga på GastroNord. But no.

Det finns väl inte så mycket att säga annat än att det fanns alldeles för många viner att välja bland. Det är bara att sikta in sig på guldkornen och hoppas att det inte står en kostymprydd herre före i kön – då får du vänta länge på att få någon uppmärksamhet. Vi är väl för helvete där för att smaka?! Självklart finns det undantag mot det så smått ignoranta förhållningssättet.

Hos Vinovativa blev jag hängandes med Xavier som blandar vin under samma namn. Xavier’s Chateauneuf-du-Pape finns att köpa på SB och är en riktigt trevlig upplevelse, 08:orna är på väg in så passa på att köpa för en minivertikalprovning. Xavier hade med sig hela sin portfölj av viner inklusive hans prestigevin Anonyme som bollar in på 450 kr. En trevlig prick med goda trevliga viner. Nice Vinovativa.

Hos Winzer Sommerach/Karins Vinimport provade vi vinproducentents Riesling och Silvaner från Frankenområdet i Tyskland. Jag fann den lite dyrare Silvanern bäst av de torra vita. Fin tropisk doft och liche. Bäst var helt klart gårdens Eiswein… helt otrolig. Sweet mamas pie! Endast 585 kr för en kvarter. Som hittat

Vinoliv hade en skön Brunello. Producenten spelar musik för rankorna. Även Riktigt sköna Chianti Classico Riservas (Capanelle) och Supertuscans.

Mja. Det finns mer att skriva – alla Barolos och Barbarescos… men jag köper vinerna och smakar ordentligt istället.

En klassisk getost från Loire (Indre-et-Loire) i centrala Frankrike. Eftersom Kinna redan bloggat utförligt om osten för sisådär 48 timmar sedan så får väl bidra med några fina vintips istället.

Längre in i landet i Övre Loire där klimatet lite svalare hittas appellationerna Sancerre och Pouilly-Fumé – på varsin sida av floden Loire. Appellationerna är kända för sina torra och krispiga vita viner av druvan Sauvignon Blanc. Här kännetecknas druvan med dofter av fläder, svartvinbärsblad, krusbär och kattpiss på krusbärsbuske. Smaken är aromatisk, ofta med stor fruktsyra.

En sökning bland Systemets viner från området resulterar i en inte alltför diger skörd av vin.
Pouilly-Fumé | Sancerre

Vinerna är verkligen klockrena till de flesta krämiga getostar, som just Saint-Maure och kombinationen är den perfekta början på ostkvällen. Sen tas ko-ostarna fram… men det är en annan historia.

Just det ja, ska inte glömma. En Pinot Gris från Alsace fungerar också väldigt bra till getostar…

Italienfan som jag är känns det extra fint att korka upp en flaska jag sneglat på ett tag. Ända sedan jag träffade Luca Roagna under en sortimentprovning med Bristly Wine i slutet av november har mina doft- och smaksensorer känt ett stort behov av en traditionell Barolo.

Egentligen är det så smått rena rama barnarovet att öppna flaskan redan nu. Den borde få i alla fall minst 10 år till i perfekta lagringsförhållanden men jag är dömd till att dricka omogna Barolos. Vem har råd eller lust att ligga på tusentals kronor i 10 år… not me anyways.

Att öppna en hyffsat ung Barolo/Barbaresco kräver lite planering. Att hälla över på karaff ett par timmar dagen innan och sedan ned i flaskan igen får jag nog säga vara standard. In i kylen och ta sedan fram nästa kväll och låt den få perfekt temp (Jag gillar 17-18°).

Här finns potential med mörkröd frukt, fernissa och örter vädras som ut mot aningen ljusrödare frukter. Även cassis, tobak och tjärpastiller – lite parfym och en handfull rosor hittas såklart också. Ett HÄRLIGT vin. Fan, ett par år på rygg och betyget skulle bra mycket högre. Ackompanjemanget till vinet blev en klassisk Biff Rydberg med syrlig senapsgrädde. 

God damn you Luca for making me crazy about your traditional wines!
Mih-sah lövit. Mi-sah wants another bottle.

Alla dessa sköna gratistjänster på nätet… GrapeStories.com är den perfekta kompisen om du vill ha koll på dina viner. Webbplatsen fungerar dels som din privata vinkällare, dels som ett vinbibiotek med all världens viner. Det allra bästa – tycker jag -  är att det ofta finns många utlåtanden om de viner du har eller kanske tänker köpa. Inte bara en mening(slös) om vinet som på t.ex Vinvin.se. Att du sedan lätt anger ditt eget betyg på vinet och till vilken maträtt du drack det till gör det hele helt enkelt underbart…  GrapeStories är så bra att jag faktiskt betalat för tjänsten; och det är billigt. Det finns ingen reklam heller – pjuuuh. GrapeStories är version två av det förnämliga Cellartracker.

Under min lilla tid som ostälskare har jag fått lära mig att Langres är perfekt till Champagne – den kommer ju från samma ställe. Det är oftast ett gott tecken på att smakerna passar fint tillsammans.

För att vara helt sanningsenlig brukar jag unna mig lite gott på tallriken vare sig det är min eller någon helt främmande människas namnsdag. Dagen till ära och för att jag inte orkade stå vid spisen all day long så tyckte vi att det vore lite trevligt med lite Antipasti på balkongen.

På tallrikarna: Parmaskinka St Daniele, Comté 18 mån, gårdstillverkad Taleggio, Parmigiano 24 mån, Salami från Machelleria Falorni smaksatt med Chianti Classico, Buffelmozzarella, Olivolja från Planeta, färsk grön pesto, och hemgjord tapenade och så vitt bröd som möjligt (jag tycket det är löjligt gott till – och nyttigt framförallt.. höhö)

I glaset: Luigi Vogheras Barbera d’Alba 2007.

En nyhet värd att nämnas är ett ungerskt vitt vin som letat sig in på systembolaget nu i maj. Druvan heter Furmint och vi dessertvinsälskare känner igen druvan som en viktig beståndsdel i det söta Tokaj-vinet. Detta torra vita vin har jäst på sex månader på ekfat och ståltankar (50/50). Doften är fruktig med toner av honung, vanilj och persika. Wow! Peach Melba? Smaken är citrusfruktig med en fin syra och vinets alkoholstyrka (14,5%) känns inte alls störande. Jo, om du sätter i dig flaskan på egen hand kanske… Jag får nog ge fyndstämpel på detta riktigt trevliga vin. Passar ypperligt till det mesta och detta kommer bli mitt sommarvin, that’s for sure!

Royal Tokaji Furmint Dry 2007