Papardelle med gremolata, parmaskinka, rostade pistagenötter och flagad parmesan. En för denna sommar vanligt förekommande maträtt. Kanske inte med parmaskinka varje gång. Inte pistagenötter heller för den delen. Bred pasta, gremolata och parmesan är grunden. Tricket är att slå på en skvätt grädde och något billigt vitt vin i kastrullen när pastan börjar bli klar (häll av vattnet först). Det går snabbt och det är gott.

Ett härligt pastavin som gifter sig fint med gremolatan är de norditalienska Barberorna – Barbera d’Alba och Barbera d’Asti. Härligt kryddiga med mörka bär och som ofta låter maten spela den stora fiolen. Det gillas.

Gremolata
2 handfull persilja/bladpersilja
Citronskal av en citron
2 st vitlöksklyftor
Några matskedar bra olivolja

Finhacka persilja, finhacka vitlök, riv av citronskalet. Blanda med lite salt och slå på olivolja så att blandningen blöder lite av olja.

Pistagenötterna
Fördela så mycket nötter du vill ha i en torr stekpanna. Rosta ett tag. Stöt i en mortel. Slå på lite olja och strö på salt.

Allt annat
Färska lasagneplattor skurna som bred tagliatelle (papardelle).
Parmaskinka
En skvätt vitt vin
Lagom mycket grädde för att ‘kräma’ till rätten.

Koka pastan tills den är 2 min från klar . Slå av vattnet. Häll i grädde, en del av gremolatan och det vita vinet. Rör runt. Låt grädden och vinet koka in så att pastan får en krämig yta. Fördela på tallrikar, lägg på skinkan sedan nötter och gremolata. Hyvla parmesan och ringla lite olivolja.

Reblochon var första ost i Savoien-regionen som beviljats AOC, 1976. Osten görs av en blandning av opastöriserad mjölk från tre olika raser av kor: Abondance, Tarine och Montbéliarde.

Pjuh, tillbaka i Italien igen efter trevliga irrfärder på den iberiska halvön. Idag är det den nordliga delen av stöveln som står till grund för måltiden. Självklart handlar det om ost och det är taleggio som får bevisa sina matlagningsegenskaper tillsammans med en Risotto Milanese. I risotton hamnar rikligt med Grana Padano-ost, även den från norra Italien. Till maten – i glaset – blir det en Pinot Nero Riserva från Sydtyrolen som hör och häpna; si, den är från norra Italien.

Ibland funderar jag på hur saker och ting produceras. När jag tänker på osttillverkning – särskilt från Frankrike, Italien och Schweiz får jag nästan alltid überromantiska bilder under kalufsen. Med überromantik menar jag det hantverksmässiga som andas kvalitet, glädje och omtanke och gärna med hela släkten inblandad. Utav den anledningen är det faktiskt värt att lägga några extra kronor på ost, olivolja, vin och annat. Jag tycker den här artikeln från FX-Cuisine förmedlar den känslan. Här finns en till från FX-Cuisine.

Japp, nu är det dags att boka in ett datum. Det är den 25:e april det handlar om och gillar du ost kommer du inte att bli besviken. Jag lovar.

Eftersom jag blivit väldigt inspirerad av att göra egen pasta kommer här till allas förskräckelse ännu ett litet inlägg. Och på köpet kan jag bidra med en och annan klantighet. Som tack för att du läser.. vänta sluta inte nu!

Det är kul att hitta roliga recept eller inlägg om ost på andra bloggar. Oftast har jag ingen aning om att det går att göra så med ost!

Elin från Tre tjejer i köket har minst sagt vart i farten. En croque monsieur med Gruyère minsann. Ser och låter himla gott ut med en typ bechamel med Gruyère i som sedan läggs på “mackan” med en skinkbit och en tomatskiva. Och inte är det nog med det, nej. Elin har även kokat en egen kvittenmarmelad som är perfekt till en lagrad manchego.

Daddy T från Ostbloggen har ett minst sagt spännande recept på ugnsbakad camembert. Knäck två ägg över en delad Camembert de Normandie + paprikapulver… ja läs själva.

Sedan någon månad eller så har jag frekvent gjort egen pasta. Känner mig mäkta stolt över detta faktum. Skapelser såsom lasagneplattor, tagliatelle, delizie och canneloni och nu senast pastakuddar fyllda med ricotta och svamp fullkomligt och formligen väller över och ut på gatan till allas stora glädje. Att äta ute har fått en helt annan betydelse. 

Jag gillar ju detta alltså.. En standard blåmögelost gjord på pastöriserad komjölk som kan hittas lite varstans i våra dagligvarubutiker. Den är mild och krämig med en gräddvit färg och det enda tillbehör som behövs är ett schysst vin och ett valfritt finger eller två.