Till middagen igår avnjöts ett vin som Systembolaget sänkt priset på. Från 143 kr till 115 kr, vilket gör att det känns lite lättare att spontanhandla. Egentligen var jag inte ute efter dylik men den liksom bet sig kvar med sitt naggande pris. Jag har ingen erfarenhet av en italiensk Pinot Noir (Pinot Nero) så det kändes okej att ge efter för suktandet.

Direkt vid karaffering känns vinet knutet med jordig doft och lacknafta som enda referenspunkter. Efterhand tinar Riservan och släpper fram mörka bär, kryddiga toner med kanel och läder och tjära. Smaken är direkt tjurigt efter upphällningen och vinet känns nästan lite eldigt och efterlämnar en inte helt angenäm bitterhet i gommen. Jahaja.
Vinet får ytterligare en timme på sig medan jag förbereder maten. Jag passar på att tjuvsippa lite under tiden med lite halvfärdig risotto Milanese och grana padano på skeden. Skönt, nu känns vinet med sin kryddighet som ett hyggligt alternativ till maten. Saffranet möter upp fint och granan hjälper till att bära vinet ända ner utan bitterhet. Hoppas att kycklingen med ett inre av smält taleggio och salvia kan få vinet att sjunga önnu högre. Den mjälla kycklingen med sitt krämiga inre och det lite kryddiga riset får vinet att nynna fint. Inte direkt stämsång och inget hallelujah moment men ändå gott till maten.